Forskning

Trots att PANDAS upptäcktes på nittiotalet bedrivs det förvånansvärt lite forskning på området. Föräldrar till barn med PANDAS får världen över ofta kämpa för att få rätt diagnos och behandling. Med mera forskning på området skulle sjukdomen både bli mera känd bland professionella inom hälso- och sjukvården, och vi skulle kunna få ökad kunskap om orsakssamband och behandling.

Här beskriver Susan Swedo en modell för den autoimmuna process som tros ligga bakom PANDAS. Läs artikeln som pdf här: Annotation: PANDAS: a model for human autoimmune disease.

Den senaste publicerade vetenskapliga artikeln på området är en genomgång och en diskussion av diagnoserna PANDAS och PANS. Läs artikeln som pdf här: From Research Subgroup to Clinical Syndrome: Modifying the PANDAS Criteria to Describe PANS (Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome.

Mady Hornig, biträdande professor i epidemologi har visat att enbart antikroppar mot streptokocker kan orsaka OCD-beteenden hos möss. »This work provides strong corroboration for a link between exposure to infection, development of an autoimmune response, and the onset of repetitive behaviors and deficits in attention, learning, and social interaction.« Läs om studien här: Antibodies to Strep Throat Bacteria Linked to Obsessive Compulsive Disorder in Mice.

Den här artikeln av Madeleine W. Cunningham är inget för lekmannen, men beskriver väl för dem med medicinsk utbildning vad man vet idag, och vilka teorier som finns när det gäller Grupp A streptokockernas patogenes. Läs artikeln som pdf här: Pathogenesis of Group A Streptococcal Infections.

Streptokocker kan gömma sig i kroppen, trots antibiotikabehandling. Den här artikeln handlar inte om PANDAS men beskriver hur streptokocker som typiskt anses vara extracellulär organism, kan vara intracellulär och undgå vanlig antibiotikabehandling. Här är en studie om intracellulära streptokocker. Läs den som pdf: Viable Group A Streptococci in Macrophages during Acute Soft Tissue Infection.

Dritan Agalliu, biträdande professor i neurobiologi vid University of Carolina, Irvine, forskar på blod-hjärn-barriären och på vilket sätt den bryter samman alternativt släpper in antkroppar och/eller immunceller. Hans forskning fokuserar på Multipel Scleros, Autoimmuna encefaliter och PANDAS, vilka han menar alla har likheter vad gäller neurobiologin. De frågeställningar han undersöker är: Hur kan antikroppar /immunceller komma igenom blod-hjärn-barriären (bryts barriären eller är det någon egenskap hos antikropparna som gör avv barriären släpper igenom dem?); När tar de sig igenom barriären relaterat till debut av sjukdomen? (Han har i tidigare forskning visat att vid stroke är barriären skadad så tidigt som 6 timmar efter stroken); Vilka streptokocker är det som orsakar PANDAS?

Här är också de så kallade TH-cellerna (T-Helper Cells) av stort intresse, TH-cellerna är alltså en slags hjälpceller i immunsystemet, dessa celler kan inte själva döda infektioner, utan iställer aktiverar och guidar de andra celler. Dritan Agallius forskning pågår, och ännu finns inga publikationer på just detta, men Dritan Agalliu hittar du här.

Patrick Cleary, professor i mikrobiologi, forskar på streptokocker och immunförsvarets (bland annat TH-cellernas) reaktion på dessa. Hans forskningsområde handlar om dels varför streptokocker kan orsaka en sådan mängd olika symtom och sjukdomar, dels varför just barn drabbas annorlunda än vuxna av streptokockinfektioner. Här finns inga studier publicerade ännu, men Patrick Cleary hittar du här.